Om EU ska kunna stärka sitt energioberoende och bekämpa klimatförändringarna krävs det ett moderniserat elnät som kan integrera mer förnybar energi och anpassas till den ökande elektrifieringen. Om EU ska kunna ro detta i land måste den öka sina insatser, enligt en ny översikt om EU:s elnät från Europeiska revisionsrätten.

”En stor del av EU:s elnät är från förra århundradet: nästan hälften av distributionsledningarna är mer än 40 år gamla. För att säkra EU:s konkurrenskraft och oberoende behöver vi en modern infrastruktur som kan stötta industrin och hålla nere priserna”, säger Keit Pentus-Rosimannus, den ledamot av revisionsrätten som ansvarade för översikten. ”Eftersom efterfrågan på el i EU väntas mer än fördubblas till 2050 går det inte att komma runt det faktum att det krävs betydande nätinvesteringar. Men vi måste använda alla verktyg vi har för att minimera investeringsbehoven: ny teknik, lagringslösningar och flexiblare nät kan bidra till att hålla nere kostnaderna.

Storskaliga nätinvesteringar är avgörande om EU:s allt äldre nät ska kunna moderniseras och för omställningen från kolbaserad till grön energi. Om nätoperatörernas planerade investeringar fortsätter i samma takt som i dag kommer de att uppgå till sammanlagt 1 871 miljarder euro mellan 2024 och 2050. Det är mindre än Europeiska kommissionens uppskattningar av investeringsbehoven som ligger på mellan 1 994 miljarder euro och 2 294 miljarder euro. Moderniseringen behöver påskyndas men hindras av dålig nätplanering, långdragna tillståndsförfaranden och begränsad acceptans från allmänheten. Dessutom är det brist på utrustning, material och kvalificerad arbetskraft. EU:s revisorer pekar på åtgärder som kan ge resultat, till exempel bättre samordning och bättre integrering av metoder för nätplanering, effektivare tillståndsförfaranden och användning av modern teknik.

Om elsystemet optimeras kan det bidra till att minska investeringsbehoven, konstaterar revisorerna. Trycket på nätet kan minskas genom en flexiblare anpassning till dagliga, veckovisa och årstidsbetingade variationer i energiförbrukningen och elproduktionen, vilket i sin tur minskar behovet av en storskalig utbyggnad av nätet. Här ger tekniken många möjligheter (t.ex. utveckling och uppskalning av nya lagringslösningar), även om en del alternativ fortfarande kan vara för dyra. Stärkta sammanlänkningar mellan de olika EU-länderna skulle också vara till stor hjälp. Verktyg som smarta mätare kan vara effektiva för att jämna ut efterfrågetoppar, men i en del medlemsländer går införandet av dem fortfarande för långsamt. Dessutom kan kunder som producerar el lokalt och energigemenskaper som tillsammans producerar och förbrukar el spela en viktig roll.

Regelverken är avgörande för investeringsbesluten. Finansieringsarrangemangen är särskilt viktiga i ett läge där en del operatörer står inför en ökad kreditrisk och har svårt att få tillgång till de initiala investeringar som krävs. Regelverken avgör också hur mycket operatörerna tjänar och hur de ersätts. Användare debiteras vanligtvis via nätavgifter, vilket i regel innebär att operatörer kan få avkastning på sina nätinvesteringar samtidigt som de även täcker avskrivningar och driftskostnader. Men det är svårt att hitta en balans mellan investeringsbehoven och fortsatt rimliga elräkningar för kunderna, särskilt hushåll och energiintensiva industrier. Det är också svårt att förutse vilken långsiktig inverkan nätinvesteringar och integreringen av förnybara energikällor kommer att få på elräkningarna (utöver nätavgifter ingår skatter och kostnaden för själva elen i räkningarna).

Bakgrundsinformation

På senare år har flera initiativ och lagstiftningspaket utarbetats för att EU ska nå sina klimat- och energimål. Rysslands anfallskrig mot Ukraina ökade behovet av alternativ till gas, däribland elektrifieringen av EU:s ekonomi. Under budgetperioden 2014–2020 fanns omkring 5,3 miljarder euro i EU-finansiering tillgängligt för nätinvesteringar. Under budgetperioden 2021–2027 ökade beloppet till ungefär 29,1 miljarder euro, främst genom faciliteten för återhämtning och resiliens, som är den största finansieringskällan.

Till den här översikten använde revisorerna allmänt tillgänglig information och material som samlades in specifikt för detta ändamål. De granskade nätutvecklingsplaner och analyserade nätoperatörernas uppgifter om finansiell kapacitet. Revisorerna gjorde också informationsbesök i Tyskland och Italien och träffade kommissionen, nationella tillsynsmyndigheter och andra viktiga intressenter i syfte att analysera det aktuella läget, bästa praxis och utmaningar.