Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bidrog i hög grad till att minska det investeringsgap som uppstod i EU efter finanskrisen 2007–2008. Det är slutsatsen i en rapport från Europeiska revisionsrätten som offentliggörs i dag. Men Efsi missade ändå målet att mobilisera 500 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin vid utgången av 2022 med 26 %. Dessutom gjorde inte Europeiska kommissionen någon efterhandsbedömning av om Efsi hade lett till investeringar som annars inte hade blivit av.

Efsi, som även kallas investeringsplanen för Europa eller Juncker-planen, inrättades 2015 av kommissionen och Europeiska investeringsbankgruppen. Huvudsyftet var att åtgärda bristen på investeringar i hela Europa efter finanskrisen fram till 2014, då de totala investeringarna i EU minskade med omkring 15 %, eller cirka 430 miljarder euro, jämfört med toppnoteringen 2007. Efsi tillhandahöll 26 miljarder i EU-budgetgarantier och 7,5 miljarder euro i finansiering från Europeiska investeringsbanken till infrastruktur, innovation och små och medelstora företag. Målet var att generera investeringar till ett 15 gånger högre belopp till slutet av 2022, genom att attrahera ytterligare offentliga och privata investeringar.

”Efsi har i betydande utsträckning bidragit till att minska EU:s investeringsgap och gett stöd på många olika områden, från mikrofinansiering till investeringar i stor infrastruktur, även om man inte helt och hållet nådde investeringsmålet,” säger Lefteris Christoforou, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för revisionen.

EU:s revisorer kunde konstatera att de 503 miljarder euro i ytterligare investeringar som rapporterades vid utgången av 2022 – tidsfristen för att ingå finansieringsavtal – hade överskattats med 131 miljarder euro. Överskattningen beror på brister i kommissionens och Europeiska investeringsbankens utformning och användning av metoden för beräkning av multiplikatoreffekten. De räknade med en multiplikatoreffekt som delvis byggde på finansiering som ännu inte hade betalats ut till slutmottagarna, tillskrev felaktigt Efsi delar av investeringar som mobiliserats genom andra EU-instrument och drog inte av annullerade investeringar.

Den huvudsakliga fördelen med Efsis additionalitet, dvs. dess mervärde för den reala ekonomin, var stödet till investeringar med högre risk. Med andra ord kunde EU-garantier ges till investeringsprojekt som annars inte hade kunnat genomföras, åtminstone inte i samma omfattning, i Europeiska investeringsbankens vanliga verksamhet. Finansiella intermediärer, till exempel banker och aktiefonder, gjorde en positiv bedömning av Efsis additionalitet och menade att den ledde till större investeringsvolymer, ökade enskilda investeringar och attraherade fler investerare. Men kommissionen gjorde ingen efterhandsanalys av additionaliteten för att fastställa exakt i vilken omfattning offentliga medel faktiskt har lett till ytterligare investeringar.

Efsi uppnådde huvudsakligen de fastställda målen och kommissionens och Europeiska investeringsbankens övervakning av Efsis avsättningar och finansiella flöden var tillräcklig. Men övervakningen var inte heltäckande och rapporteringen granskades inte tillräckligt noggrant. Varken kommissionen eller Europeiska investeringsbanken övervakade hur Efsi bidrog till sysselsättning och hållbar tillväxt eftersom det inte fanns några sådana mål i Efsi-avtalet och inga uppgifter rapporterades om stöd från Efsi till investeringar i länder utanför EU. Baserat på de faktiska uppgifterna vid utgången av 2021 förväntade sig dessutom kommissionen att Efsi minst skulle vara budgetneutral, men det finns för närvarande ingen uppskattning av eventuella under- eller överskott under fondens löptid.

Revisorerna uppmanar kommissionen att rapportera om Efsi på ett mer transparent sätt och förbättra metoden för att uppskatta de investeringar som faktiskt mobiliserats. Efsi-investeringarna pågår fortfarande och erfarenheterna från dem kan bidra till att förbättra förvaltningen av andra program som använder EU-budgetgarantier, till exempel Efsis efterträdare InvestEU.

Bakgrundsinformation

Syftet med Efsi var att öka konkurrenskraften och stärka den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen 2007–2008 samt att öka små och medelstora företags tillgång till finansiering. Fonden kunde användas för att finansiera allt från uppstartsföretag till stor infrastruktur. Finansieringen var tillgänglig för alla EU-länder, om än i varierande omfattning. Vid utgången av 2022 hade sammanlagt 841 957 slutmottagare kunnat dra fördel av Efsi, enligt kommissionen.

Särskild rapport 07/2025 Europeiska fonden för strategiska investeringar: bidrog i hög grad till att åtgärda investeringsgapet, men hade inte fullt ut nått målet på 500 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin vid utgången av 2022 finns på revisionsrättens webbplats. Revisionen är en uppföljning till revisionsrättens särskilda rapport om Efsis resultat från 2019.