Våra revisioner
Hur utförs revisionsarbetet i praktiken?
De viktigaste stegen i revisionsprocessen är följande:
• Programplanering: fleråriga och årliga granskningsprioriteringar fastställs baserat på risk och politisk analys och granskningsuppgifter väljs ut utifrån prioriteringarna.
• Revisionsplan: här beskrivs granskningsåtgärderna i detalj för att processen ska bli effektiv och ändamålsenlig. Revisionens inriktning och omfattning specificeras, liksom revisionsmetod, resursplanering och etappmål.
• Granskningsarbete på fältet: direkta revisionsbevis inhämtas på plats hos EU:s institutioner, byråer och decentraliserade organ, nationella och regionala myndigheter i medlemsstaterna och andra mottagare av EU-medel. Granskningarna utförs med hjälp av en rad olika metoder som genomgång av dokument och rapporter, tekniker för direkt utfrågning som intervjuer, expertpaneler och enkätundersökningar samt analytiska förfaranden som flerkriterieanalys och riktmärkning. Granskade organ är skyldiga att tillhandahålla alla dokument och upplysningar som våra revisorer anser nödvändiga för revisionens syfte.
• Genomgång av granskningsresultaten med revisionsobjektet: sakförhållanden kontrolleras med det granskade organet och granskningsresultatens giltighet bekräftas. Fakta och iakttagelser gås igenom i flera steg, i tillämpliga fall med granskade organ i medlemsstaterna, tredjeländer eller internationella organisationer.
• Rapportering: granskningsresultat, slutsatser och rekommendationer sammanställs i en rapport, tillsammans med revisionsobjektets/revisionsobjektens svar. Alla våra rapporter offentliggörs.
• Uppföljningsarbete: vi bedömer i vilken utsträckning revisionsobjekten har genomfört rekommendationerna, i allmänhet inom tre år efter avslutad revision.
Hur lång tid tar era revisioner?
Vårt mål i fråga om tidsplan, som vi enats om med Europaparlamentet, är att utvalda revisioner ska genomföras inom tretton månader räknat från det att detaljplaneringen antas till dess att rapporten antas. Med tanke på alla de steg som beskrivs ovan anser vi att det är mycket tidseffektivt, särskilt som våra rapporter också ska översättas till alla 23 EU-språk.
Vad betyder ”effektivitetsrevision”?
Våra effektivitetsrevisioner är inriktade på ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamhet i EU:s politik och program och huruvida principerna för sund ekonomisk förvaltning har tillämpats i fråga om EU:s inkomster och utgifter. Dessa revisioner omfattar ett brett spektrum av ämnesområden med särskilt fokus på hållbar användning av naturresurser, tillväxt och inkludering, migration, säkerhet och global utveckling, den inre marknaden och ett ansvarsskyldigt och effektivt EU som tillför europeiskt mervärde.
Hur väljer ni era granskningsuppgifter?
Vi väljer oberoende ut våra granskningsuppgifter med hjälp av ett strikt årligt urvals- och prioriteringsförfarande som bygger på en riskbedömning som omfattar alla EU:s politikområden och hela EU-budgeten. Vi tar också hänsyn till synpunkter från institutionella intressenter som Europaparlamentet.
Dessutom antar vi fleråriga strategier för genomförande av långsiktiga prioriteringar som rör både granskningsområden och metoder såväl som vår interna organisation.
Vilken expertis har revisionsrätten för att utföra specialiserade revisioner? Anlitar ni externa experter?
Våra revisorer har bred yrkesbakgrund och erfarenhet från både offentlig och privat sektor, inom exempelvis redovisning, ekonomisk förvaltning, intern och extern revision, juridik och ekonomi. I de fall vi behöver ytterligare insikter i ett visst politikområde – till exempel banktillsyn – rekryterar vi specialiserad personal.
Dessutom använder vi oss av externa experter för att diskutera vår revisionsplanering och riskanalys, och de kan även bidra till utformningen och utförandet av utvalda granskningar och analyser.
I medlemsstaterna kan vissa granskningar också utföras i samarbete med de nationella revisionsorganen, och deras revisorer följer ibland med våra team.
Varför gör ni revisionerna flera år efter att politiken eller programmet har genomförts?
Vi anser att det är viktigt att EU:s politik uppnår de uppställda målen och att EU:s utgiftsprogram ger valuta för pengarna. Därför behöver det gå en tid så att projekten och programmen hinner genomföras och börjar visa resultat. Ibland kan det ta flera år, beroende på politikområde eller program. Därför görs de flesta av våra granskningar och analyser i efterhand. Annars skulle vi inte kunna göra evidensbaserade bedömningar.
Hur garanterar ni att era revisioner är oberoende och objektiva?
Våra revisioner genomförs i enlighet med de regler för kvalitetskontroll som utarbetats av Intosai, Internationella organisationen för högre revisionsorgan. Våra revisorer är underställda Intosais yrkesetiska regler. Bland annat får de inte vara föremål för omständigheter eller påverkan som kan inverka negativt, eller kan förmodas inverka negativt, på deras professionella omdöme, och de måste agera på ett opartiskt och objektivt sätt.
På liknande sätt krävs enligt fördraget att våra ledamöter fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet. Det betyder att de inte får begära eller ta emot instruktioner från någon extern källa, att de ska avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter och att de inte får utöva någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. Om de bryter mot dessa villkor kan domstolen avsätta dem.
Vad händer med era rekommendationer efter att en rapport har offentliggjorts?
Resultaten av vårt arbete kan användas av Europeiska kommissionen, parlamentet, rådet, nationella parlament och myndigheter i medlemsstaterna för att åstadkomma förbättringar av det praktiska genomförandet av EU:s politik och program. Det kan handla om ändringar av lagstiftning eller bestämmelser, bättre vägledning eller nya strategier för att se till att politik och program ger resultat. Över tid godtas cirka nittio procent av våra rekommendationer i sin helhet eller delvis. Mindre än fem procent förkastas.
Följer ni upp rekommendationerna?
Ja. Vanligtvis kontrollerar vi efter tre år i vilken utsträckning rekommendationerna har genomförts.
Kan ni tvinga igenom era rekommendationer?
Vår roll är att ge råd genom våra rekommendationer snarare än att tvinga igenom dem.
Om vi upptäcker att pengar har betalats felaktigt och måste återkrävas har kommissionen befogenhet att genomdriva det, vilket även gäller för EU:s utgiftsprogram som genomförs av medlemsstaternas myndigheter.
I de fall vi misstänker bedrägeri hänvisar vi ärendet till Olaf, Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning, som har sina egna experter. De har andra kompetenser än en revisor, och vi ser uppdelningen som ett sätt att använda olika kompetenser på det mest ändamålsenliga sättet. Olaf utreder ärendena, och beroende på resultatet hänvisas de till nationella åklagarmyndigheter.
Därefter följer vi upp vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av kommissionen och Olaf eller huruvida de aktuella fallen, beroende på utgången av de nationella åklagarmyndigheternas utredningar, har lett till rättsliga påföljder.
Våra ledamöter och vårt samarbete med andra parter
Hur utses revisionsrättens ledamöter?
Revisionsrättens ledamöter nomineras av sin medlemsstats regering och utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet. De utses för en period av sex år och kan utnämnas på nytt. Ledamöterna ska fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse.
Deltar ledamöterna själva i granskningsarbetet?
Ja. Ledamöterna är en del av kollegiet och är placerade i en av de fem avdelningarna som är specialiserade på olika politikområden. Avdelningarna antar de flesta granskningsrapporterna och yttrandena.
Varje ledamot ansvarar även för särskilda uppgifter, främst inom revision. Det revisionsarbete som ligger till grund för en rapport utförs av avdelningens revisorer. Ledamoten presenterar rapporten för avdelningen och/eller hela revisionsrätten för antagande, och sedan för Europaparlamentet och andra institutionella berörda intressenter, samt för medierna.
Hur samarbetar ni med Europaparlamentet, rådet och de nationella parlamenten?
Det faktum att vi beslutar om och genomför vårt arbetsprogram under full oavhängighet innebär inte att vi arbetar i ett vakuum. Det hindrar inte heller att vi kontaktar våra institutionella partner för att höra vilka informationsbehov de har. Vi har utvecklat ett nära samarbete med Europaparlamentet för att kunna få förslag till revisioner så tidigt som möjligt i planeringsprocessen. Vi lyssnar även på rådet – som är medlemsstaternas företrädare – och naturligtvis även på medlemsstaternas egna parlament. På senare år har vi fått ett stort antal förslag som varit mycket användbara och som vi utgått ifrån i vårt arbete.
Naturligtvis för vi också en ständig dialog med Europeiska kommissionen, som är den institution som i huvudsak ansvarar för genomförandet av våra rekommendationer.
Hur samarbetar ni med revisionsorgan i medlemsstaterna?
Vi har ett mycket nära samarbete med de högre revisionsorganen i EU:s medlemsstater, inom ramen för EU:s kontaktkommitté och genom bilaterala kontakter.
Revisorer från de nationella revisionsorganen kan följa med oss när vi gör granskningar på fältet i deras medlemsstater.
Vi utbyter också information och erfarenheter genom vårt medlemskap i Eurosai och Intosai, den europeiska respektive den internationella organisationen för högre revisionsorgan.
Tar ni hänsyn till andras arbete när ni utför era revisioner?
Ja. Europeiska kommissionens och medlemsstaternas internkontroller har förstärkts betydligt på senare år, och vi kan därför förlita oss mer på dem när vi bedömer utgifternas korrekthet. På det sammanhållningspolitiska området gör vi just nu ett pilotförsök med att ge vår årliga revisionsförklaring innebörden av ett bestyrkandeuppdrag.
Det ska hjälpa till att främja ansvarsskyldighet och ytterligare förbättra förvaltningen av EU:s finanser. Vi avser att utvidga den här metoden till alla EU:s budgetområden där nödvändiga villkor är uppfyllda och där det är kostnadseffektivt.
Vår årsrapport
Vilken är Europeiska revisionsrättens roll när det gäller EU:s budget?
Varje år kontrollerar vi EU:s räkenskaper och uttalar oss om två frågor: huruvida räkenskaperna är korrekta och tillförlitliga och i vilken utsträckning det finns bevis för att pengar erhållits och betalats ut i enlighet med tillämpliga EU-regler och nationella bestämmelser.
Detta utgör grunden för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Är det sant att Europeiska revisionsrätten aldrig har godkänt EU:s räkenskaper?
Nej. Vi har intygat att räkenskaperna är tillförlitliga (dvs. vi har lämnat ett ”uttalande utan reservation”) varje budgetår sedan 2007. Det innebär att vi drog slutsatsen att räkenskaperna i alla väsentliga avseenden gav en rättvisande bild av EU:s finansiella ställning och av årets resultat.
Förutom uttalandet om räkenskaperna ska vi också uttala oss – på grundval av vårt granskningsarbete – om huruvida de underliggande betalningarna har gjorts i enlighet med tillämpliga regler.
En av de saker som vi baserar vårt uttalande på är den uppskattade felnivån i den granskade populationen. Betalningarna anses innehålla fel om pengar inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom de inte använts i enlighet med EU:s och/eller nationella regler.
De senaste åren har den uppskattade felnivån i betalningarna minskat: 2014: 4,4 %, 2015: 3,8 %, 2016: 3,1 % och 2017: 2,4 % och 2018: 2,6 %. Sedan 2016 har dessutom en betydande del av de granskade kostnaderna inte innehållit några väsentliga fel. Mot den bakgrunden har vi sedan dess avgett ett ”uttalande med reservation”.
Vad är ett uttalande utan reservation/uttalande med reservation/uttalande med avvikande mening?
Ett uttalande ”utan reservation” innebär att uppgifterna ger en sann och rättvisande bild och följer reglerna för finansiell rapportering.
Ett uttalande ”med reservation” innebär att revisorerna inte kan göra ett uttalande utan reservation, men att de identifierade problemen inte är av avgörande betydelse, det vill säga inte förekommer i hela populationen.
Ett uttalande ”med avvikande mening” tyder på omfattande problem.
Vad är en ”väsentlig felnivå”?
Inom revisionsterminologin är en väsentlig felnivå en felnivå som sannolikt påverkar vilka beslut som de tilltänkta användarna av årsredovisningen och granskningsrapporten fattar. Både vi och Europeiska kommissionen använder en väsentlighetsgräns på 2 %.
Om felnivån uppskattas till exempelvis 2 %, innebär det att omkring 3 miljarder euro har slösats bort?
Nej. Den tolkningen kan vara missvisande eftersom det är stor skillnad mellan ”fel” och ”slöseri”. Vid revisionerna kontrollerar vi om EU:s pengar har gått till avsedda ändamål, om kostnaderna har beräknats korrekt och om stödvillkoren är uppfyllda. Det är det felprocenten handlar om.
En del av felen gäller betalningar som inte uppfyllde stödvillkoren: till exempel att jordbrukare har lämnat felaktiga arealdeklarationer eller att stöd för forskning har gått till ett företag som klassificerats som ”litet eller medelstort” men som ägs av ett stort företag. I sådana fall kan EU-medlen ändå ha haft en viss positiv effekt och lett till viss nytta även om villkoren för användningen av dem inte uppfylldes fullt ut.
Å andra sidan kan en del lagliga och korrekta utgifter innebära slöseri med resurser, till exempel om hamninfrastruktur byggs utan lämplig hänsyn till framtida fraktbehov.
Beror de fel ni upptäcker på bedrägerier?
I de allra flesta fall gör de inte det. Bedrägeri är ett uppsåtligt bedrägligt beteende för att uppnå en fördel. Det kan vara svårt att identifiera bedrägeri vid normalt granskningsarbete, men varje år hittar vi ett antal misstänkta fall.
För 2018 upptäckte vi 9 fall (2017 13 fall) av misstänkta bedrägerier i de cirka 728 transaktioner som granskades. Alla dessa fall rapporterar vi till Olaf, Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning.
Varför finns det så få upptäckta fall av misstänkt bedrägeri i era årsrapporter?
Vi letar inte efter bedrägerier, det är inte vår roll som EU:s externa revisor. I de fall vi misstänker bedrägeri informerar vi Olaf, Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning. Olaf utreder ärendena, och beroende på resultatet hänvisas de till nationella åklagarmyndigheter.
Därefter följer vi upp vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av kommissionen och Olaf eller huruvida de aktuella fallen, beroende på utgången av de nationella åklagarmyndigheternas utredningar, har lett till rättsliga påföljder.
Varför granskar ni inte alla EU:s medlemsstater i er årsrapport?
Vi granskar EU:s budget och hur den förvaltas av Europeiska kommissionen. Syftet med revisionen är inte att samla in information om enskilda medlemsstater. Baserat på vår revision inför revisionsförklaringen gör vi därför ett revisionsuttalande om lagligheten i EU:s inkomster och utgifter som helhet. Därför ingår inte alla medlemsstater i granskningsurvalet varje år, åtminstone inte inom alla budgetområden.
Samtidigt tillhandahåller vi, genom våra särskilda bedömningar, mer detaljerad information för de viktigaste utgiftsområdena på årlig basis.
