Privata och offentliga aktörers förmåga att ta till sig och utveckla den senaste tekniken varierar avsevärt mellan EU:s medlemsstater. För att komma till rätta med denna innovationsklyfta har EU fokuserat allt mer på att bredda deltagandet i finansieringsprogrammen för forskning och innovation (FoI) genom att införa särskilda åtgärder för att frigöra låginnovationsländernas potential och främja synergier med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIfonderna). Europeiska revisionsrätten genomför en revision för att bedöma de åtgärder som Europeiska kommissionen har vidtagit för att uppnå detta mål för ”breddat deltagande” inom Horisont 2020.

Forskning och innovation är en viktig förutsättning för produktivitet och ekonomisk konkurrenskraft. Omkring två tredjedelar av EU:s ekonomiska tillväxt under de senaste årtiondena har drivits på av teknisk innovation, och en tredjedel av alla jobb i EU finns nu i kunskapsbaserade branscher. Ett av EU:s politiska mål är att forsknings- och innovationsverksamheten ska fördelas jämnt mellan medlemsstaterna.

Horisont 2020 är EU:s åttonde ramprogram för forskning och innovation. Det medfinansierar samarbetsprojekt inom spetsforskning och innovation i medlemsstater och partnerländer och är det huvudsakliga finansieringsinstrumentet för Europa 2020-strategin och målen för det europeiska området för forskning, ett initiativ som inleddes 2000 och som syftar till att skapa en inre, gränslös marknad för forskning, innovation och teknik i hela EU. Från och med 2013 inriktades Horisont 2020 i allt högre grad på att sprida spetskompetens och ”bredda” deltagandet av låginnovationsländer genom att ge dem ytterligare stöd för politikutformning, kapacitetsuppbyggnad och skapande av kopplingar mellan ledande forskningsinstitutioner och lågpresterande regioner. För att finansiera dessa åtgärder användes förutom Horisont 2020-finansieringen även ESI-fonderna, vars syfte är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU.

”Det finns en bestående klyfta mellan olika medlemsstater när det gäller privata och offentliga aktörers forskningsprestationer och innovationsförmåga. Denna klyfta mellan innovationsledande och underpresterande länder hindrar EU från att fullt ut utnyttja sin potential och hotar dess ekonomiska tillväxt, välstånd och sociala stabilitet”, sade Ivana Maletić, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för revisionen. ”Syftet med denna revision är att bedöma om kommissionens åtgärder – exempelvis inom Horisont 2020 och genom främjande av synergier med ESI-fonderna – har bidragit till att minska forsknings- och innovationsklyftan i EU.”