I en särskild rapport som offentliggörs i dag efterlyser Europeiska revisionsrätten ett förtydligande kring hur EU-medel har bidragit till energieffektiviteten i företag. EU-revisorerna drar slutsatsen att EU-finansieringen fortfarande inte är tillräckligt kopplad till företagens behov. Och de förväntade resultaten av finansieringen, som förvisso inte går att beräkna med den nuvarande övervakningsramen, kommer sannolikt endast att bidra i blygsam utsträckning till EU:s energieffektivitetsmål. Revisorerna fann bland annat bevis på att ett antal projekt hade kunnat genomföras på ett framgångsrikt sätt även utan offentligt stöd.

Energieffektivitet är en viktig del i EU:s ambition att bli koldioxidneutralt senast 2050. Men det krävs fortfarande betydande insatser, och företagen spelar en viktig roll. Därför har EU vid sidan av medlemsstaternas egna åtgärder avsatt betydande finansieringsbelopp för att stödja förbättringar av energieffektiviteten i företag mellan 2014 och 2020.

Revisorerna noterar att det planerade stödet från EU:s sammanhållningspolitik har minskat under de senaste åren, från totalt 3,2 miljarder euro 2016 till 2,4 miljarder euro 2020. Dessutom var merparten av utgifterna koncentrerade till endast ett fåtal medlemsstater. Omkring två tredjedelar av de medel som tilldelades för energieffektivitet i företag gick till endast fem medlemsstater, nämligen Tjeckien, Polen, Tyskland, Italien och Bulgarien.

”Att förbättra företagens energiprestanda, oavsett vilken sektor de är verksamma inom, är nödvändigt om EU ska kunna uppnå sitt mål att minska utsläppen med minst 55 % till 2030”, säger Samo Jereb, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten. ”Hittills är det dock oklart vilken egentlig effekt EU:s finansiering har för företagens energieffektivitet.”