Skogsbränder är en av flera naturkatastrofer som inträffar allt oftare på grund av klimatförändringarna och som ger bränsle till en ond cirkel. Det beror på att skogsbränder avger koldioxid till atmosfären och därmed bidrar de till klimatförändringarna, vilket leder till en ännu högre risk för skogsbränder i Europa. Men skogsbränderna är inte en katastrof endast för naturen, utan de skördar dödsoffer och leder till ekonomiska förluster som beräknas uppgå till omkring 2 miljarder euro per år. I en kommande rapport från Europeiska revisionsrätten bedöms hur medel från EU används för att bekämpa skogsbränder i Europas länder.

Skog och skogsmark i EU täcker omkring 160 miljoner hektar, vilket motsvarar nästan 40 % av EU:s totala markareal. I Effis, som är det europeiska informationssystemet för skogsbränder, registreras varje år över 1 000 skogsbränder som omfattar mer än 30 hektar. Mer än 350 000 hektar brinner i genomsnitt upp i EU varje år. Och det är inga förbättringar i sikte. Enligt preliminära uppskattningar för 2024 ledde mer än 1 500 skogsbränder till att närmare 385 000 hektar mark brann upp och då saknas det fortfarande uppgifter för ett antal medlemsländer.

Merparten av brända områden finns i medlemsländerna i södra Europa, framför allt i Portugal, Spanien, Italien och Grekland. Under perioden 2013–2022 uppgick brända områden i genomsnitt per år till 125 000 hektar i Portugal, 100 000 hektar i Spanien, 65 000 hektar i Italien och närmare 30 000 hektar i Grekland. Men skogsbränder förekommer i så gott som alla EU-länder, även i länderna längst upp i norr och längst österut, såsom Sverige och Polen.

Skogsbrandsrisk består av en kombination av yttre faktorer (markförvaltning, väder, människors handlingar) och skogsrelaterade faktorer (skogens struktur och skick, geografiska särdrag, mängden skogsbränsle). Dessutom har klimatförändringarna lett till att riskerna för skogsbrand har ökat i hela Europa. Men det går att förbättra skogens motståndskraft mot bränder, till exempel genom god riskstyrning, lämplig skogsförvaltning och landskapsplanering. För hälften av alla skogsbränder är orsaken känd och av dessa är det bara 4 % som beror på naturliga orsaker, till exempel blixtnedslag. Återstoden (96 %) är resultatet av uppsåtliga handlingar eller oaktsamhet.

Skogspolitik är i huvudsak medlemsländernas ansvarsområde, men EU stöder nationell verksamhet genom att anslå medel till bekämpning av skogsbränder. EU-kommissionen strävar efter att säkerställa att EU är tillräckligt rustat för att förhindra och kontrollera större skogsbränder som kan leda till betydande skador på skogens biologiska mångfald.

I revisionsrättens granskningsrapport, som finns tillgänglig från den 11 juni, bedöms hur ändamålsenligt EU-kommissionen och medlemsländerna använder EU-finansiering som syftar till förebyggande av och beredskap för skogsbränder samt återställande av skog. Under revisionen tittade man särskilt på Grekland, Spanien, Polen och Portugal. I Grekland var ytan för de totala brända områdena mer än tre gånger så stor 2023 som årsgenomsnittet för perioden 2006–2022. Spanien har ett genomsnitt de senaste tio åren på mer än 230 skogsbränder per år när det gäller registrerade skogsbränder som omfattar mer än 30 hektar. I Polen finns Europas äldsta och största urskog, medan Portugal är det EU-land som proportionellt sett drabbas mest av skogsbränder.