Inledning
Covid-19-pandemin är en av de värsta globala hälsokriserna någonsin. Överallt har den haft – och har fortfarande – stora effekter på samhället, ekonomin och enskilda människor. Det som började som en hälsokris utvecklades snabbt till en socioekonomisk kris som utlöstes av insatserna för att begränsa spridningen av viruset och rädda liv och som kom att påverka nästan alla områden i det offentliga och privata livet.
Effekter och insatser
Pandemin har inneburit stora störningar och haft en enorm inverkan på EU som helhet och på de enskilda medlemsstaterna. Men pandemin utvecklade sig asymmetriskt och tidsramarna har varierat kraftigt inom EU.
Covid-19-pandemin utgör ett hot mot EU-medborgarnas liv och har bland annat ökat trycket på medlemsstaternas offentliga hälso- och sjukvårdssystem. Pandemin har också lett till en plötslig tillbakagång i den
ekonomiska tillväxten.
På de flesta områden som påverkats starkt av pandemin har EU endast begränsade befogenheter att agera. Det beror dels på att folkhälsa är ett område som i första hand omfattas av nationell suveränitet, dels på att det inte fanns någon större beredskap eller samförstånd mellan medlemsstaterna om gemensamma insatser med anledning av krisen. Avsaknaden av en samordnad strategi ledde till att regeringarna agerade på egen hand när de vidtog förebyggande åtgärder och åtgärder för att begränsa spridningen, anskaffade utrustning eller införde återhämtningspaket och system för att behålla arbetstillfällen i syfte att mildra de socioekonomiska konsekvenserna.
Men efter en trevande start verkar EU och medlemsstaterna ha förbättrat sina samarbetsinsatser för att hantera pandemins socioekonomiska effekter. Med
återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU har de inte bara visat stor solidaritet, utan också börjat utforska nya sätt att ta itu med pandemins långsiktiga utmaningar. Samtidigt råder det ingen tvekan om att sjukdomen covid-19 kommer att ha en långvarig inverkan på hur vi lever och arbetar, vilket även visar på behovet av mer och bättre samarbete, eftersom virus inte respekterar landsgränser.
Insatser från EU:s högre revisionsorgan
En av de många konsekvenser som krisen har haft är också att den på ett avgörande sätt påverkat det arbete som utförs av högre revisionsorgan världen över, och kontaktkommitténs revisionsorgan utgör inga undantag. De reagerade snabbt på krisens utveckling och beslutade att anslå betydande resurser – både omedelbart och under de kommande åren – för att bedöma och granska insatserna med anledning av covid-19-pandemin. Under
2020 och 2021 offentliggjorde de över 150 rapporter, och mer än 200 andra revisionsinsatser pågår eller är i planeringsstadiet och kommer att slutföras under 2022 eller 2023.
I juli 2021 offentliggjorde kontaktkommittén sitt
revisionskompendium om insatserna med anledning av covid-19. Det beskriver pandemins effekter och ger en översikt över de olika åtgärder som vidtagits som svar på pandemin och innehåller sammanfattningar av 17 relevanta rapporter som offentliggjordes 2020 av de högre revisionsorganen i Belgien, Cypern, Tyskland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovakien och Sverige samt Europeiska revisionsrätten.
Ytterligare information
För att läsa mer och få regelbundet uppdaterad information kan du besöka följande webbplatser:
