Ordförande och värd för kontaktkommitténs årliga möte i Warszawa var Polens högre revisionsorgan och dess ordförande Krzysztof Kwiatkowski. Ordförandena för högre revisionsorgan i kandidatländer och företrädare för Sigma deltog också i mötet som observatörer.

Mötet kretsade kring ett seminarium om ett digitalt Europa och vad det innebär för EU:s högre revisionsorgan i form av utmaningar och möjligheter. Finlands riksrevisor Tytti Yli-Viikari var ordförande för seminariet. Mot bakgrund av att Europeiska kommissionen prioriterar införandet av en strategi för en digital inre marknad och en digital agenda för Europa, och EU-revisionsorganens allt större behov av att använda digitala verktyg i granskningsprocessen, gav seminariet möjlighet att diskutera revisionsorganens roll i digitaliseringen av EU. Diskussionen inleddes av Marek Zagórski, Polens minister för digitala frågor, Michał Boni, ledamot av Europaparlamentet 2014–2019 och Małgorzata Nikowska från kommissionens GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, som presenterade ämnet ur tre olika perspektiv – en medlemsstats (Polen), medborgarnas och kommissionens.

Seminariet följdes av två paneldiskussioner. I den första deltog Janar Holm (ordförande, från Estlands revisionsorgan), Charles Deguara (Maltas revisionsorgan), Stefan Lundgren (Riksrevisionen i Sverige) och Tomaž Vesel (Sloveniens revisionsorgan), som diskuterade utmaningar och möjligheter med effektivitetsrevisioner av EU-program och nationella program inom området e-förvaltning och cybersäkerhet. I debatten belystes den digitala omvandlingens inverkan på revisionsorganens arbete som i allt större utsträckning utförs som it-revisioner.

Manfred Kraff (Europeiska kommissionens tjänst för internrevision) var ordförande för den andra paneldiskussionen som bland annat handlade om användningen av digitala resurser i revisionsarbetet. I panelen deltog Vítor Caldeira (Portugals revisionsorgan), Kay Scheller (Tysklands revisionsorgan), Arno Visser (Nederländernas revisionsorgan) och Tytti Yli-Viikari (Finlands revisionsorgan). Här presenterades exempel på god praxis i form av innovativa tillvägagångssätt, strategier och verktyg som skulle kunna hjälpa revisionsorganen att säkra mervärdet i sina revisioner.

EU:s högre revisionsorgan bidrar till en framgångsrik digitalisering genom att utöva sina mandat och bygga in digitala verktyg och lösningar i sitt arbete när det är lämpligt. Kontaktkommitténs slutsats var att EU:s högre revisionsorgans roll i processen bör vara att

• granska de relevanta åtgärderna och kapaciteten att genomföra digitalisering,
• se till att revisionsorganens rätt till tillgång till information och data inte försvagas som en konsekvens av digitalisering,
• se till att revisionsorganen är digitalt förberedda på att göra sådana revisioner genom investeringar i teknik, idéer och personal,
• optimera revisionsorganens granskningsmetoder och granskningsförfaranden i förhållande till detta,
• använda digital kommunikation i sina försök att göra information tillgänglig för civilsamhället och, när det är relevant, rådfråga berörda parter under arbetet.

 
På mötets andra dag informerades kontaktkommittén om resultaten av arbetsgruppernas arbete, andra planerade aktiviteter och resultatet av den internationella revisionen av luftkvalitet (som samordnades av Polens och Nederländernas revisionsorgan) samt om revisionen av IKT-infrastruktur i den offentliga sektorn (Lettlands revisionsorgan).

Europeiska revisionsrätten kommer att vara värd för kontaktkommitténs nästa möte i oktober 2020.