​

EU uppnår sina mål genom att genomföra sin politik. EU finansierar denna politik via en budget. I revisionsrättens arbete ingår att granska budgeten och den politik som EU stöder.

Vad används pengarna till?

Under den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer EU att ha betydligt större utgifter än under den föregående programperioden 2014–2020. Under denna period kommer EU att kunna använda 1,8 biljoner euro (uttryckt i 2018 års priser). Häri ingår upp till 750 miljarder euro för återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, ett initiativ som utgör EU:s svar på covid-19-krisen och går utöver den reviderade fleråriga budgetramen för 2021–2027 på 1,1 biljoner euro. De 27 medlemsstaterna har också enats om att delvis finansiera detta återhämtningsprogram genom emittering av statsobligationer. Dessa beslut innebär ett historiskt skifte när det gäller EU:s finanser.

EU:s årliga utgifter i den fleråriga budgetramen motsvarar cirka 1 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Som en jämförelse uppgår de inhemska offentliga utgifterna i de 27 medlemsstaterna i EU till omkring 50 % av BNI.

Så här förvaltas EU:s utgifter: Vart sjunde år, efter Europaparlamentets godkännande, antar Europeiska unionens råd en övergripande utgiftsplan (en flerårig budgetram) som reglerar utgifterna inom EU:s alla politikområden för den kommande sjuårsperioden. Varje år lägger kommissionen fram en årlig EU-budget. De belopp som kommissionen föreslår för varje politikområde måste ligga inom det tak som fastställts för det året i den fleråriga budgetramen.

Den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 omfattar betalningar på totalt 1 074 miljarder euro (i 2018 års priser), alltså cirka 153 miljarder euro per år. Utgifterna delas in i följande rubriker (för närmare information, klicka här).

Den största andelen av utgifterna i EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 går till sammanhållning, resiliens och värden (35 % av de budgeterade beloppen), naturresurser och miljö (33 %) samt den inre marknaden, innovation och digitalisering (12 %).

Instrumentet NextGenerationEU innebär en utgiftsförstärkning utöver den fleråriga budgetramen 2021–2027 och kanaliseras genom nya och redan planerade EU-budgetinstrument med ett tilläggsbelopp på upp till 750 miljarder euro (i 2018 års priser i form av lån och icke återbetalningspliktigt stöd). Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör kärnan i NextGenerationEU och ställer 672,5 miljarder euro till förfogande i form av lån och bidrag för att stödja reformer och investeringar som genomförs av EU-länderna. Den följer en utgiftsmodell som skiljer sig från andra instrument. Medlemsstaterna får medel utifrån uppnådda delmål och mål i genomförandet av reformer och investeringar i stället för kostnadsersättningar. Pengar från NextGenerationEU kompletterar finansieringen från den fleråriga budgetramen 2021–2027 för fem program (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Fonden för en rättvis omställning, InvestEU, rescEU och Horisont Europa), medan ett initiativ (React-EU) är nytt.

Varifrån kommer pengarna?

Medlemsstaterna har beslutat att de intäkter som de får från ett antal källor automatiskt ska överföras till EU. Intäkter från dessa källor kallas ”egna medel”. De intäkter som utgör egna medel kommer främst från tullar som tas ut vid EU:s yttre gränser, intäkter från varje medlemsstat på grundval av landets BNI och nationella momsintäkter. Till skillnad från vad som är standard för den fleråriga budgetramen säkras finansieringen till NextGenerationEU genom medel som kommissionen lånat på kapitalmarknaderna på EU:s vägnar. Nya egna medel planeras täcka en del av EU:s återbetalningar som rör NextGenerationEU.

Vem förvaltar pengarna?

Europeiska kommissionen har det övergripande ansvaret för genomförandet av EU:s årliga budget. De flesta utgiftsprogram förvaltas dock gemensamt med de nationella regeringarna, så ansvaret för dem delas mellan de nationella regeringarna och kommissionen. Europeiska kommissionen genomför faciliteten för återhämtning och resiliens genom direkt förvaltning med medlemsstaterna som stödmottagare. Medlen betalas ut direkt till medlemsstaterna utifrån de framsteg som gjorts i genomförandet av deras nationella planer för återhämtning och resiliens som bedöms av kommissionen och därefter godkänns av Europeiska unionens råd.

Vem övervakar hur EU förvaltar sina pengar?

Europaparlamentet företräder EU-medborgarna. En del av parlamentets uppgift är att varje år försäkra sig om att kommissionen har förvaltat de EU-medel som den ansvarar för på ett korrekt sätt. Därför granskar Europaparlamentet noggrant hur budgeten har genomförts utifrån den årsredovisning som kommissionen upprättar. Om parlamentet anser att räkenskaperna är korrekta och att medlen använts korrekt godkänns räkenskaperna officiellt. Denna process kallas ”beviljande av ansvarsfrihet”. Och det är här revisionsrätten kommer in: I sin årsrapport avger revisionsrätten ett revisionsuttalande om tillförlitligheten i EU:s årsredovisning och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Europaparlamentet hänvisar till vårt revisionsuttalande när det beslutar om EU:s räkenskaper ska godkännas på EU-medborgarnas vägnar.

Vilka pengar granskas av revisionsrätten?

Varje år, som ett led i vårt arbete med revisionsförklaringen, granskar vi intäkterna och kostnaderna i förhållande till EU-budgeten. Vi gör ett uttalande om huruvida årsredovisningen är tillförlitlig och om de underliggande transaktionerna följer reglerna. Vi offentliggör resultaten av detta arbete i vår årsrapport och i våra särskilda årsrapporter.

Vi avger ett separat uttalande om korrektheten i utgifterna för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Vi utför också andra revisioner (främst effektivitetsrevisioner för att granska om pengarna använts klokt på ett sparsamt, effektivt och ändamålsenligt sätt) där vi fokuserar på specifika utgifts- eller politikområden som stöds av EU, eller särskilda budget- och förvaltningsteman, och offentliggör resultaten i särskilda rapporter.

Länkar