EU ska inte väcka förväntningar som inte kan uppfyllas, varnar Europeiska revisionsrätten i sin årsrapport om EU:s budget som offentliggörs i dag. I förordet till rapporten påpekar revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne att EU:s totala budget inte motsvarar mer än omkring 1 % av bruttonationalinkomsten för hela EU. Av den anledningen måste vi vara realistiska när det gäller vad EU kan göra med de pengar som kommer in, särskilt som vi närmar oss nästa sjuåriga budgetcykel. ”Slutsatsen är enkel,” säger Klaus-Heiner Lehne, ”EU ska inte lova något som inte kan uppfyllas”.
I sin årsrapport för 2017 konstaterar revisorerna att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. För andra året i rad gör de ett uttalande med reservation (och inte med avvikande mening) om korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. Med andra ord innehöll en betydande del av de granskade kostnaderna 2017 inga väsentliga fel.
Graden av oriktigheter i EU:s utgifter fortsatte också att minska, säger revisorerna. Den uppskattade felnivån i betalningar under 2017 var 2,4 %, en minskning från 3,1 % 2016 och 3,8 % 2015. Samtidigt fanns det tillräckligt med information för att förhindra – eller upptäcka och korrigera – en stor del av felen inom exempelvis landsbygdsutvecklingsstöd. Om nationella myndigheter hade använt denna information till att korrigera fel skulle den uppskattade felnivån ha legat under tvåprocentsgränsen för en ännu större andel av EU-budgeten.
Problem kvarstår, särskilt i de sammanhang där betalningarna från EU-budgeten bygger på stödmottagarnas redovisningar av redan uppkomna kostnader, som för landsbygdsutveckling och sammanhållning. Andra verksamheter som finansieras på detta sätt är forskning, utbildningsprogram och utvecklingsbiståndsprojekt.
Utnyttjandet av medel från europeiska struktur- och investeringsfonder är fortfarande en utmaning för medlemsstaterna, och trycket på EU-budgeten fortsätter att öka på grund av värdet av de åtaganden som gjorts för kommande år. De åtgärder som har vidtagits för att öka budgetens flexibilitet har varit värdefulla, säger revisorerna, men räcker kanske inte. Kombinationen av höga åtaganden och låga betalningar gjorde att de utestående budgetåtagandena steg till en ny rekordnivå på 267,3 miljarder euro. Detta bör vara en prioritering när nästa fleråriga budgetram planeras, säger de.
Årsrapporten för 2017 gäller främst EU:s utgifter under den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020), men även några tidigare år. Klaus-Heiner Lehne säger att detta bekräftar att det oftast tar flera år från det att ett politiskt beslut fattas till dess att medlen anslås till konkreta åtgärder. Det visar också vikten av att redan från början undvika problem, eftersom beslut om hur EU använder sina pengar får konsekvenser under många år framöver.