I Europeiska revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2019, som offentliggörs i dag,
godkänner revisorerna EU:s räkenskaper och säger att de ger ”en sann och rättvisande bild” av
EU:s finansiella ställning. Samtidigt konstaterar de att betalningarna innehöll för många fel,
framför allt i den kategori som klassas som ”högriskkostnader”. Mot denna bakgrund och trots
förbättringar på vissa utgiftsområden gör revisorerna ett uttalande med avvikande mening om
kostnaderna. De tar också tillfället i akt och betonar behovet av en handfast och effektiv
förvaltning av det finansiella paket som har godkänts som svar på coronakrisen och som nästan
kommer att fördubbla EU:s utgifter de närmaste åren.
Den övergripande andelen oriktigheter i EU:s kostnader har legat på en relativt stabil nivå och
uppgick till 2,7 % 2019, jämfört med 2,6 % 2018. Även positiva omständigheter kan noteras när
det gäller EU:s kostnader, till exempel utvecklingen inom naturresurser och de bestående
resultaten inom administration. Men på grund av hur EU-budgeten är sammansatt och utvecklas
över tid utgör högriskkostnader mer än hälften av de granskade kostnaderna (53 %) 2019, vilket
är en ökning jämfört med 2018. Detta gäller i första hand ersättningsbaserade betalningar, till
exempel inom sammanhållning och landsbygdsutveckling, där EU:s kostnader förvaltas av
medlemsstaterna. Högriskkostnader omfattas ofta av komplexa regler och stödkriterier. I denna
kategori förekommer fortfarande väsentliga fel, och felprocenten uppskattas till 4,9 % (2018:
4,5 %). Revisorerna drar slutsatsen att felnivån är av avgörande betydelse och har därför gjort ett
uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader.
Revisorerna tar tillfället i akt och blickar framåt. I juli 2020 nådde Europeiska rådet en politisk
överenskommelse där en EU-budget för perioden 2021–2027 kombinerades med ett tillfälligt
återhämtningsinstrument, Next Generation EU, som ska hantera de ekonomiska och sociala
konsekvenserna av covid-19-krisen. En konsekvens av det är att EU:s kostnader kommer att bli
betydligt högre de närmaste åren.
”Vårt uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader för 2019 är en påminnelse om att vi behöver tydliga och enkla regler för alla EU:s finanser – och vi behöver också ändamålsenliga kontroller av hur pengarna används och om de avsedda resultaten uppnås”, sade revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne. ”Detta är särskilt viktigt med tanke på den planerade återhämtningsfonden för att bekämpa effekterna av covid-19-pandemin. I dessa kristider har Europeiska kommissionen och medlemsstaterna ett mycket stort ansvar för att EU:s finanser förvaltas på ett sunt och effektivt sätt.”
Samtidigt har medlemsstaternas utnyttjande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) fortsatt att vara långsammare än planerat. Fram till slutet av 2019, det näst sista året av den innevarande sjuåriga budgetperioden, hade endast 40 % (184 miljarder euro) av den överenskomna EU-finansieringen för perioden 2014–2020 betalats ut, och vissa medlemsstater hade utnyttjat mindre än en tredjedel. Detta har bidragit till en ökning av de utestående åtagandena, som uppgick till 298 miljarder euro i slutet av 2019, vilket motsvarar nästan två årliga budgetar. Situationen har lett till ytterligare utmaningar och risker eftersom Europeiska kommissionen och medlemsstaterna måste bevilja mer tid för utnyttjandet under den nya budgetperioden.