EU:s räkenskaper för budgetåret 2020 ger ”en sann och rättvisande bild”, och intäkterna var felfria, men betalningarna innehåller fortfarande alltför många fel. Det är slutsatsen i Europeiska revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2020 som offentliggörs i dag. Revisorerna har gjort ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna för andra året i rad. De har även identifierat risker och utmaningar när det gäller genomförandet och den sunda ekonomiska förvaltningen av de EU-medel som ställs till förfogande med anledning av coronakrisen.
Revisorerna konstaterade att den övergripande andelen oriktigheter i EU:s utgifter ligger kvar på en oförändrad nivå och att den uppgick till 2,7 % år 2020 (2019: 2,7 %). År 2020 ansågs mer än hälften av de granskade kostnaderna (59 %) vara högriskkostnader, vilket är en ökning jämfört med 2019 (53 %) och tidigare. Reglerna och stödkriterierna för denna typ av kostnader är ofta komplexa, och det ökar sannolikheten för fel. Högriskkostnader fortsätter att innehålla väsentliga fel, och felprocenten uppskattades till 4,0 % (2019: 4,9 %). Liksom tidigare år har revisorerna därför dragit slutsatsen att felnivån i denna omfattande kostnadstyp är av avgörande betydelse och gjort ett uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader för 2020.
Sex fall av misstänkt bedrägeri som vi upptäckte under granskningsarbetet rapporterades för 2020. Det är färre än för 2019, då nio fall rapporterades. Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning (Olaf) har inlett en utredning i samtliga fall.
”Med tanke på de stora utmaningar vi har framför oss måste vi vara ännu vaksammare på EU:s finansiella sundhet”, säger revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne. ”De närmaste sju åren kommer EU att använda betydligt mer pengar än under den föregående programperioden. De 27 medlemsstaterna har enats om ett covid-19-återhämtningsprogram som ska finansieras genom emittering av statsobligationer. Det beslutet markerar ett viktigt skifte när det gäller EU:s finanser och medför ett uppenbart behov av ändamålsenliga kontroller av hur EU:s pengar används och om de avsedda resultaten uppnås.”
EU:s åtgärder med anledning av covid-19-pandemin kommer att ha en mycket stor inverkan på EU:s finanser. Under finansieringsperioden 2021–2027 uppgår de kombinerade anslagen från NextGenerationEU och den fleråriga budgetramen till 1 824 miljarder euro, vilket är nästan dubbelt så mycket som under den förra budgetramperioden. Mot den bakgrunden pekar revisorerna på risken för att starten på genomförandet av fonder med delad förvaltning under finansieringsperioden 2021–2027 försenas. Även under finansieringsperioden 2014–2020 påverkade en försenad start genomförandet av fonder.
Revisionsrätten framhåller att medlemsstaternas utnyttjande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) har fortsatt att vara långsammare än planerat. Vid utgången av 2020, det sista året av den innevarande sjuåriga budgetperioden, hade endast 55 % av den överenskomna EU-finansieringen för perioden 2014–2020 betalats ut. Detta har bidragit till att öka de utestående åtagandena, som uppgick till 303,2 miljarder euro vid utgången av 2020, vilket motsvarar nästan två årliga budgetar. Revisorerna konstaterar att skillnaderna mellan medlemsstaterna är stora. Medan till exempel Finland hade utnyttjat 79 % av sitt totala anslag i slutet av 2020, hade de tre medlemsstater där utnyttjandegraden var lägst (Italien, Kroatien och Spanien) endast utnyttjat omkring 45 % av de belopp för vilka åtaganden ingåtts.
Den 1 februari 2020 upphörde Förenade kungariket att vara en EU-medlemsstat. Revisorerna konstaterar att EU:s räkenskaper den 31 december 2020 innehöll en nettofordran på 47,5 miljarder euro på Förenade kungariket, baserat på ömsesidiga skyldigheter enligt utträdesavtalet.