Behovet av extern kontroll av EU:s finanser

När Europeiska gemenskapen grundades inrättades en liten revisionskommitté för att kontrollera dess finanser. Med tiden ökade gemenskapens budget, och Europaparlamentet tog på sig ansvaret för budgetkontrollen. Det blev uppenbart att revisionskommittén inte längre hade tillräckliga befogenheter eller resurser för att utföra sina uppgifter.

Revisionsrätten blir Europeiska gemenskapens ”ekonomiska samvete”

Heinrich Aigner, ordförande för Europaparlamentets budgetkontrollutskott, såg bristerna i Europeiska gemenskapens revisionsarrangemang och argumenterade för att ett verkligt oberoende externt revisionsorgan skulle inrättas. Resultatet blev Europeiska revisionsrätten. Revisionsrätten inrättades genom Brysselfördraget den 22 July 1975 och inledde sin verksamhet i oktober 1977 med säte i Luxemburg. Hans Kutscher, ordförande för Europeiska gemenskapernas domstol, hyllade på den tiden revisionsrätten som ”gemenskapens ekonomiska samvete”.

Revisionsrätten blir en EU-institution

Den 1 november 1993 trädde Maastrichtfördraget i kraft, vilket gav revisionsrätten ställning som fullvärdig EU-institution. Att revisionsrätten jämställdes med kommissionen, rådet och parlamentet stärkte dess oberoende och auktoritet. Genom Maastrichtfördraget fick revisionsrätten också i uppdrag att avge en årlig revisionsförklaring om EU-räkenskapernas tillförlitlighet och om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Revisionsrätten får ökade revisionsbefogenheter

Revisionsrättens roll stärktes ytterligare genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999. Revisionsrättens revisionsbefogenheter utvidgades till fler politikområden och dess roll inom bedrägeribekämpning formaliserades.

Revisionsrätten börjar samarbeta närmare med medlemsstaterna

I Nicefördraget, som undertecknades 2001, framhölls vikten av att revisionsrätten samarbetar med medlemsstaternas nationella revisionsorgan.

I Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, slogs revisionsrättens mandat fast på nytt. Lissabonfördraget innehöll också ändringar av hur EU-medel förvaltas och granskas i form av stärkta budgetbefogenheter för Europaparlamentet och betoning av medlemsstaternas ansvar för genomförandet av budgeten.

Revisionsrätten utvecklas för att tillgodose behoven i det växande EU

Revisionsrättens organisation har utvecklats i takt med att EU har utvecklats. År 1977 hade revisionsrätten 9 ledamöter och 120 anställda, nu har den 27 ledamöter och nästan 900 anställda från alla medlemsstater.

Sedan inrättandet 1977 har revisionsrätten strävat efter att bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning genom att producera aktuella rapporter av hög kvalitet. Under denna tid har EU välkomnat nya medlemsstater, tagit på sig nya ansvarsområden, utökat sin budget och inrättat nya organ på europeisk nivå – och allt detta återspeglas i vårt arbete.

Antalet publikationer som vi offentliggör har ökat avsevärt jämfört med de två yttranden som vi avgav under vårt första verksamhetsår. Vi offentliggör nu årsrapporter, revisionsförklaringar, särskilda årsrapporter, särskilda rapporter, yttranden och översikter. Under de senaste åren har vi börjat ge större prioritet åt att granska resultaten av EU:s politik och ge råd om hur prestationen kan förbättras.