​​Europeiska kommissionen har på relativt kort tid inrättat ett kontrollsystem för EU:s viktigaste återhämtningsfond efter pandemin, faciliteten för återhämtning och resiliens, vars värde uppgår till 724 miljarder euro. Europeiska revisionsrätten har granskat utformningen av detta kontrollsystem och ser brister när det gäller revisionssäkerhet, ansvarsutkrävande och skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Medlemsstaterna är skyldiga att kontrollera att investeringsprojekt som mottar pengar från faciliteten följer EU:s och medlemsstaternas regler. Kommissionens egna kontroller ger dock begränsat med verifierad information om huruvida och hur de nationella kontrollerna utförs. Utan säkerhet om att reglerna följs saknas möjlighet till ansvarsutkrävande på EU-nivå.

Genom faciliteten fördelas pengar på ett helt nytt sätt. Kommissionen gör utbetalningar till EU-länderna efter att ha försäkrat sig om att de har nått de överenskomna målen i sina nationella återhämtningsplaner genom att delmål och mål har uppnåtts. Kommissionen har infört ett omfattande kontrollsystem för att kontrollera de uppgifter som länderna tillhandahåller för att bevisa att de har uppnått målen. För investeringsprojekt som mottar pengar från faciliteten är dock inte efterlevnaden av relevanta EU-regler och nationella regler ett villkor för utbetalning, till skillnad från andra EU-finansieringsprogram. Efterlevnaden av dessa regler omfattas inte heller av kommissionens kontroller av medlemsstaternas betalningsansökningar.

”Om medborgarna ska få förtroende för EU:s nya finansieringssätt måste de kunna lita på att deras pengar används på rätt sätt,” säger revisionsrättens ordförande Tony Murphy. ”I nuläget finns det brister i den säkerhet som kommissionen kan uppnå för EU:s viktigaste återhämtningsfond efter pandemin och i ansvarsutkrävandet på EU-nivå.”