I årsrapporten för 2018, som offentliggörs i dag, konstaterar Europeiska revisionsrätten att EU:s räkenskaper ger en ”sann och rättvisande bild” av EU:s finansiella ställning. För tredje året i rad gör revisorerna ett uttalande med reservation om korrektheten i de finansiella transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. Det återspeglar det faktum att en betydande del av EU:s kostnader 2018 inte innehöll några väsentliga fel och att fel av avgörande betydelse inte längre förekommer inom de olika utgiftsområdena. Samtidigt kvarstår utmaningar inom utgiftsområden med hög risk, såsom landsbygdsutveckling och sammanhållning, säger revisorerna.
”Tack vare förbättringarna av den ekonomiska förvaltningen uppfyller EU nu höga krav i fråga om ansvarsskyldighet och insyn i användningen av offentliga medel. Vi förväntar oss att den nya kommissionen och medlemsstaterna fortsätter på den inslagna vägen”, sade revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne. ”Att en ny lagstiftningsperiod och en ny budgetperiod inleds innebär en rad möjligheter. Beslutsfattarna bör utnyttja tillfället och se till att EU:s politik och utgifter inriktas på resultat och mervärde.”
Den övergripande andelen oriktigheter i EU:s kostnader har legat kvar i det intervall som konstaterades för de två föregående åren. Revisorerna uppskattar felprocenten i 2018 års kostnader till 2,6 % (motsvarande siffror var 2,4 % för 2017 och 3,1 % för 2016). Felen fanns främst inom utgiftsområden med hög risk, såsom landsbygdsutveckling och sammanhållning, där betalningar från EU:s budget ersätter stödmottagare för de kostnader de haft. De här utgiftsområdena omfattas av komplexa regler och kriterier för stödberättigande som kan leda till fel.
Med en ny ledning för EU:s institutioner och efter årets val till Europaparlamentet står EU inför ett viktigt vägskäl och måste använda detta tillfälle till att leverera resultat, säger revisorerna. EU-budgeten motsvarar endast 1 % av alla EU-medlemsstaters bruttonationalinkomst, så det är av största vikt att EU:s utgifter inte bara används enligt gällande regler utan också ger resultat.
Revisorerna pekar också på utmaningar för EU:s budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning som är särskilt relevanta för den nya långsiktiga budgetcykeln. Medlemsstaternas utnyttjande av anslag från struktur- och investeringsfonder, som står för nästan hälften av den nuvarande fleråriga budgetramen, är fortfarande lågt trots ökad aktivitet och betydligt mer omfattande betalningsansökningar under 2018. Kommissionen behöver vidta åtgärder för att undvika onödigt tryck på betalningsbehoven i början av den nya fleråriga budgetramen (2021–2027), vilket skulle kunna orsakas av försenade betalningsansökningar från den innevarande budgetramen. Vidare har de garantier som stöds av EU-budgeten ökat (92,8 miljarder euro i slutet av 2018) och därmed även EU-budgetens riskexponering, något som kommissionen kommer att behöva hantera inom den nya fleråriga budgetramen.