​

 

Revisionsrättens etiska riktlinjer grundar sig på följande värderingar: oavhängighet, redbarhet, objektivitet, öppenhet och yrkesmässigt uppförande. De gäller för alla ledamöter och all personal vid revisionsrätten.

Etiska riktlinjer

Revisionsrätten följer Intosais etiska regler(opens in new window) (Issai 130) och har inkluderat dem i den första delen av sina etiska riktlinjer som gäller för alla ledamöter och all personal. Syftet med riktlinjerna är att se till att revisionsrättens dagliga beslut rörande såväl revisionsarbetet som driften av institutionen följer de principer som fastställts av Intosai. Den andra delen fokuserar på de etiska skyldigheter som gäller för tjänstemän som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

Uppförandekod för revisionsrättens ledamöter

Revisionsrättens ledamöter ska följa en uppförandekod som fastställer deras skyldighet att iaktta följande etiska principer: redbarhet, oavhängighet, objektivitet, kompetens, yrkesmässigt uppförande, konfidentialitet, öppenhet, värdighet, åtagande, lojalitet, återhållsamhet och kollegialitet.

Revisionsrätten offentliggör ledamöternas intresseförklaringar och frånvaron av intressekonflikter i organisationsschemat.

Översyner av revisionsrättens etiska ram

År 2019 gjorde de nationella revisionsorganen i Polen och Kroatien en sakkunnigbedömning (peer review) av revisionsrättens etiska ram, ett område som de båda har erfarenhet av. I rapporten från sakkunnigbedömningen drogs slutsatsen att revisionsrätten hade fastställt sunda normer, i synnerhet genom sina etiska riktlinjer för all personal och uppförandekoden för ledamöterna. Teamet som ansvarade för sakkunnigbedömningen lämnade dock särskilda rekommendationer om att revisionsrättens etiska ram borde bli ännu tydligare och mer sammanhängande samt att den borde förbättras kontinuerligt.

År 2022 gjordes en ny översyn av revisionsrättens etiska ram. Efter det att en extern konsult hade gjort en utvärdering och lämnat ett antal rekommendationer på olika områden uppdaterades revisionsrättens etiska riktlinjer.

Etikkommittén

Etikkommittén består av tre ledamöter, varav två ledamöter av revisionsrätten och en extern ledamot som väljs utifrån hans eller hennes duglighet, erfarenhet och yrkesmässiga kvalifikationer. Ledamöterna utses av revisionsrätten på förslag av ordföranden för en period på tre år som kan förlängas en gång.

Kommittén behandlar de etiska frågor som den anser är av betydelse för revisionsrättens normer och anseende och bedömer bland annat ledamöternas externa verksamhet.

Ordinarie ledamöter:

• Joëlle Elvinger, ledamot av revisionsrätten
• Nikolaos Milionis, ledamot av revisionsrätten
• Melchior Wathelet, tidigare generaladvokat vid Europeiska unionens domstol

Suppleanter:

• François-Roger Cazala, ledamot av revisionsrätten

• Baudilio Tomé Muguruza, ledamot av revisionsrätten

• Maria Eugénia Martins de Nazaré Ribeiro, tidigare domare vid tribunalen

Rådgivare i etiska frågor

Generalsekreteraren utser rådgivare i etiska frågor bland revisionsrättens personal.

Alla anställda har rätt och möjlighet att söka konfidentiella och opartiska råd från dessa personer om följande:

• De värderingar och principer som personalen ska följa (till exempel oavhängighet, redbarhet, opartiskhet och yrkesmässigt uppförande).

• Specifika och känsliga frågor, såsom faktiska eller skenbara intressekonflikter, mottagande av gåvor etc.
  

Gåvor och gästfrihet

Ledamöterna får inte ta emot gåvor som är värda mer än 150 euro. Om de, såsom är brukligt i diplomatiska sammanhang, får gåvor för ett högre belopp ska de överlämna dem till generalsekreteraren. Revisionsrättens sekretariat ska föra ett register över gåvor med ett värde över 150 euro. Registret ska på begäran vara tillgängligt för allmänheten. Ledamöterna får under ämbetstiden inte ta emot betalning för någon form av extern verksamhet eller för publiceringar. Om de får betalt ska pengarna skänkas till välgörande ändamål som ledamöterna själva väljer.

Revisionsrättens personal får inte ta emot gåvor, förmåner som måltider eller logi eller någon annan förmån med ett värde över 50 euro från tredje part. Gåvor vars värde uppgår till mellan 50 och 150 euro får endast tas emot om tillstånd ges av tillsättningsmyndigheten.

Högre tjänstemäns yrkesverksamhet efter avslutad tjänstgöring

Enligt artikel 16 i tjänsteföreskrifterna är alla tjänstemän även efter att ha lämnat tjänsten skyldiga att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner. Före detta tjänstemän som har för avsikt att utöva yrkesverksamhet inom två år efter det att de har avslutat sin tjänstgöring ska underrätta sin institution, så att den kan besluta om den ska förbjuda eller godkänna verksamheten (eller vid behov föreskriva lämpliga villkor för godkännande).

Vidare föreskrivs i artikel 16 tredje stycket i tjänsteföreskrifterna att tillsättningsmyndigheten i princip ska förbjuda före detta högre tjänstemän att inom de närmaste tolv månaderna efter det att de har avslutat sin tjänstgöring utöva lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot anställda inom sin tidigare institution för sin affärsverksamhet, sina kunder eller sina arbetsgivare i frågor som de ansvarat för under de tre senaste årens tjänstgöring.

I artikel 16 fjärde stycket i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att varje institution, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725, varje år ska offentliggöra information om tillämpningen av tredje stycket, inbegripet en förteckning över alla ärenden som har bedömts.

Information om yrkesverksamhet som utövas av före detta högre tjänstemän vid Europeiska revisionsrätten efter avslutad tjänstgöring presenteras i denna rapport:

Länkar